Smarta kontrakt är redan en ganska viktig del av kryptos ekosystem, speciellt med tanke på hur snabbt DeFi har vuxit. Så vad är smarta kontrakt och vad används de till?
Smarta kontrakt är ett blockkedjeprotokoll med öppen källkod som innehåller villkor i ett avtal mellan en köpare och en säljare. I kontraktet finns det en uppsättning fördefinierade regler i datorkod, och kör dessa själv när de uppfylls. Ett smart kontrakt kan till exempel aktiveras själv när en prisgräns har uppnåtts eller en viss tid har gått. Smarta kontrakt möjliggör trovärdiga transaktioner utan behov av mellanhänder, så att företag kan interagera med förbättrad juridisk stabilitet och effektivitet.
Smarta kontrakt gör det möjligt för affärsparter att hantera, komma åt och styra tillgångar (tokens) för alla typer av affärsobjekt. Detta sker på en transparent och oföränderlig digital huvudbok som distribueras till alla parter och kräver konsensus för uppdateringar.
Om smarta kontrakt sköts på rätt sätt kan de erbjuda ännu fler fördelar jämfört med traditionella juridiska avtalsmekanismer. Till exempel ökad säkerhet, realtidsövervakning och mindre revision. Alla dessa fördelar bidrar till att sänka kostnader avsevärt, samt öka transaktionshastigheten mellan företag. Detta då parterna kan nå en överenskommelse, formalisera den i ett kontrakt och verkställa detta mycket tidigare och mer kostnadseffektivt.
Dessutom kan smarta kontrakt minska organisatorisk byråkrati, samt erbjuda större transparens över traditionella kontrakt genom att inrätta en decentraliserad autonom organisation, eller DAO, som oberoende styr det smarta kontraktet.
Precis som traditionella kontrakt kan smarta kontrakt tillämpas på en mängd ändamål inom branscher som telekom, bank, finans, försäkring, utbildning. Smarta kontrakt kan t.ex skapa finansiella derivat, lagligt definiera ägande, skapa hyresavtal, hantera immateriella rättigheter eller upprätta användningsavtal.
Smarta kontraktens ursprung
Begreppet smarta kontrakt introducerades första gången 1994 av kryptografen Nick Szabo, som skapade pseudokryptovalutan Bitgold 1998. Szabo definierade det som en datoriserad transaktionslogg som utför villkoren i ett kontrakt.
Det tog dock två decennier tills Ethereums nätverk skapades och gjorde smarta kontrakt som höll vad de lovade. Till skillnad från Bitcoin är Ethereum mer än bara ett ”digitalt guld”. Den virtuella plattformen har fungerat som hem för tiotusentals nya projekt. Speciellt under ICO boomen 2017 och vågen 2020 av decentraliserad finansiering (DeFi) applikationer som körs på Ethereum nätverket som ERC20 tokens och smarta kontrakt.
Hur fungerar smarta kontrakt?
Smarta kontrakt kan fungera på egen hand, interagera med andra smarta kontrakt och till och med ansluta till externa datakällor genom användning av orakel som Chainlink och Band Protocol. Till exempel kan en serie smarta kontrakt upprättas för att skapa full nätverksautonomi, där varje kontrakt automatiskt kommer att utföras endast om det föregående har slutit.
Det finns flera huvuddelar för ett smart kontrakt. Dessa är
1: Undertecknarna (två eller fler).
2: Avtalsämnet som finns inom kontraktsmiljön, till exempel en kryptotillgång.
3: Specifika termer, skrivna på det relevanta inbyggda programmeringsspråket, som definierar protokollets regler och belönar eller straffar användare utifrån deras beteende.
Smarta kontrakt och säkerhet
Smarta kontrakt kan använda en kombination av betrodda säkerhets- och krypteringsverktyg som HTTPS och SSL-certifikat, och utsätts vanligtvis också för tredjeparts-revisioner för att säkerställa deras säkerhet. Den snabba tillväxten av DeFi har skapat en massa nya protokoll som i stort sett är otestade och inte riktigt granskats. Som ett resultat av 2020 har hundratals miljoner dollar gått förlorade av investerare på grund av hack, bedrägerier och programvarubuggar. Det gäller alltså att vara försiktig när man investerar i olika protokoll. Överlag så är framtiden för smarta kontrakt väldigt ljus och tillväxten för smarta kontrakt fortsätter öka.
